|
Northern Roots Forum, Estland
|
|
|
Det nya året sparkades igång med Northers Roots Forum i Tallinn, Estland 24- 25 januari. På detta forum fokuserar man på framtida regenerativa lösningar för lantbruksnäringen i de baltiska länderna och Norden. Lena och Kristian deltog från Lykkan. De nationella och internationella föreläsarna var allt från bönder och agronomer till forskare inom olika markrelaterade områden.
|
|
|
Kristian deltog i en panel den första dagen med temat ”Bridging The Gap: Science, Practice and Policy” (att bygga en bro mellan vetenskap, praktik och politik). ”Panelen konstaterade att kommunikationen mellan parterna borde fungera bättre. Jordbrukare är ofta beroende av information från försäljare av insatsvaror och maskiner för sina beslut inom odlingen. Det finns ett ”gap” mellan praktik och vetenskap som borde krympas. Politiken ska undvika att skapa mer byråkrati för jordbrukarna och marknadsmekanismerna ska få påverka”
|
|
|
Andra dagen var det Lenas tur, som fungerade som panelmoderator i en panel som diskuterade hur finansiärer och staten bäst kunde stödja jordbrukare i övergången till generativt jordbruk. Rubriken på panelen var “Funding The Transition: Perspectives From Finance And Policy”.
|
|
|
“Panelen konstaterade bland annat att insamling av data på gårdsnivå, både för att vägleda jordbruksbeslut och för att bedöma resultat blir allt viktigare. Glädjande är att banker har ett intresse för att finansiera regenerativt jordbruk och är öppna för att lära sig mera av jordbrukare. Det ekonomiska stödet till jordbruket kommer sannolikt övergå från att ha varit aktivitetsbaserat till att bli mera resultatbaserat i framtiden”, sammanfattar Lena diskussionerna.
|
|
|
|
Gradu om den kolbindande odlingens ekonomiska betydelse
|
|
Lykkan ville ta reda på hur stor ekonomisk betydelse kolbindande odling har för jordbrukaren. Ida Grünn skrev sin gradu från Helsingfors Universitet kring detta ämne, med Professor John Sumelius som handledare. Graduarbetet beställdes av Lykkan, med Jordfonden som sponsor.
|
|
|
Ida sammanfattar i gradun: ”Undersökningen visar att oberoende vilken gröda i växtföljden och oberoende av priset för den bundna koldioxiden, så är täckningsbidraget åtminstone lika stort i det kolbindande scenariot som i det konventionella scenariot. För höstvete och sockerbeta är täckningsbidragen med kolbindning högre även då ingen ersättning för den bundna koldioxiden erbjöds på grund av ökat stöd för fånggrödor och minskat gödselbehov efter odling av dem. Alltså ger kalkylerna alltid en högre lönsamhet i det kolbindande scenariot än i det konventionella. I min undersökning har jag inte tagit i beaktande någon effekt på skörden, eftersom resultaten från tidigare studier gett olika resultat, men förutom en möjlig påverkan på skörden uppvisar de kolbinande odlingsmetoder minska erosion och avrinning, och förbättra markstrukturen.”
|
|
|
”Ida Grünns gradu påvisar att det finns direkt ekonomisk nytta för jordbrukaren att hämta från kolbindningen”, säger Kristian på Lykkan och fortsätter: ”sedan kunde det vara intressant att vidare utreda hur regenerativa odlingsmetoder ger ekonomiska fördelar för jordbrukaren i form av skörd och inbesparingar av odlingsinsatser, som till exempel gödsel”.
|
|
|
Lena, Mikaela, Kristian och Pirjo
|
|
